Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

14 minuter innan bussen går


fria från historia
inatt skapade vi musik som grannarna inte uppskattade
i din rytm blev jag
blind och galen

det fanns inte två säten ihop på bussen så du satte dig framför istället,
det störde oss men jag
krokade mig fast vid dig
lutade ditt huvud bakåt och kysste dig
fast vi sagt att vi slutar

där natten slutar
där våra kroppar slutar


någonting med bristen på fortsättning är så

befriande

vi stannar i den här sekunden, vi som är vaktmästare i framtidens sköra luftslott

jag pratade alla språk inatt

på bordet på stolen med benen runt din midja,
vår koreografi var ny men välbekant
varje steg var en fråga
likaså ett svar

nu tänker jag på dig
- jag, som är fastkedjad vid kravlösheten! -
på stötarna som går genom kroppen
när dina händer fäster sig vid min rumpa
på alla dina ljud och alla symfonier
på hur jag släpper spänningen i ryggraden, blir ektoplasma under dina fingertoppar

på att vakna imorse var den bästa känslan jag haft sen jag lämnade landet
på att fjorton minuter smälte mot din bröstkorg
och vi fick springa till bussen

på att vilja stanna
på att för en gångs skull inte vilja lämna och låta tiden fortsätta

på alla gånger dina höfter varit tryckta mot mina
på hur du känns i munnen mot tungan
på alla ljud du lockar ur mig, de lämnar min kropp som fåglar, släpps fria och flyger mot himlen

på fingrar, mina,
som hålls i schack för att inte
hamna hos dig igen
ikväll igen
fast mer än bara kåta lemmar vill

för att jag har rest land och rike runt
jag hittar ingen lycka som den tätt tryckt mot din bröstkorg
på morgonen 14 minuter innan bussen går








Fri vers (Spoken word/Slam) av mögel
Läst 274 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2018-05-08 23:58



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

mögel