... Jag vet inte vad jag vill med honom. Jag vet inte vad tanken är att jag ska lära mig, men jag har mina aningar.

"Vill du leva resten av ditt liv ensam?", frågar du mig.
"Ska du aldrig släppa in någon på livet?", det låter som han får panik här.
"Vad är det du håller på med egentligen? Är du go i huvudet eller?" Nu är paniken närvarande i hans röst.
"Vet du vad det värsta är, jag hade detta på känn. Min magkänsla sa mig att du skulle göra mig besviken idag". Här spelar han på mitt samvete.
"Gör du slut med mig på telefon?", och där funkar det att spela på samvetet.
Vi lägger på. Det går några timmar. Och jag börjar ångra mig.