Sandlöpare kvittrar, skvätter med cykliska rörelser fram en liten tornado i sanden.

En mörk fläck på fågelns vita vingband går som en bäckravin rakt ner från skuldran in i bröstet.

:::

Det ligger ett soltäcke över den orörda snön på stranden.
Molnad och vit sträcker sig himlen utanför ramen.

:::

Nu fyller strålar marken.

:::

I sandgropen, på en rödrutig filt.
Där vilar vi omslingrade,
nedsänkta.

:::

Vinden blåser av en klyfta av sand där kråkris börjar växa igen.

:::

Vi tränger genom den grå dynheden.

:::

Strandkanten kantad av liljor som inte är liljor.

:::

Rågens rynkiga vitgröna blad som binder flygsand i sina filthåriga skärmfjäll.

:::

Här är min skyttegrav. Tjocka blad som svärd. Slagfältet fläckas av bar sand i mosaik med blommande ljung och uppspolade alger.

:::

Där ligger vi med mitt ansikte vilande mot din bröstkorg och dina armar värmande över min hjärtrytm. Spörjande ögonbryn plockar stenar från bröstet. Bakom ögonlockens gardiner syns brytningar av ljus på den stora duken.
Och drömmar somnar vid mina fötter.

:::

Mina sjungande fingrar.

:::

Våra ljuvligt vilda utrop, gömda bakom karvade kläder.

Och så visar du inandningens rytm

och cyklerna saktar ner.

:::

Bruset av din puls
försvagar frekvensen.

:::

Dött dyngräs brinner.
Försiktigt undviker fåglarna bränderna som översköljer stranden.
Lågor skär genom snöluften.

Vinterflockens spräckliga fjäderpartier slits,
avslöjar de starkt färgade fjädrarna undertill.
Eklipsdräkt.

Den cerisröda vresrosen vevar blankt i vinden.
Sandflykt.