Träden sover. ..

I natten susar så skört
med sina nya bladverk

De första Tornseglarna
har anlänt, i försommar
grönskan faller deras skrin

Vibrerar på de tunna löven

Förseglad är nu Sommaren
Som drar mot födsel och

Höstens mognad till
Vinterns Törnrosasömn

Finns vi kvar du och jag?
Det återstår väl att se?

Men tillvaron kommer att
hänga med ännu ett tag

Tillsammans med tiotusentals
riktade Kärnvapen spetsar

För att skydda den egna sfären
mot det totala Krigsangreppet

Och miljarder av trädkronor
Riktar sina grenvalv upp
mot himlen

Beskyddar,svalkande med sina lövverk
skänker oss sitt livgivande syre

Mänsklighetens verkligt
tigande Beskyddare

Medans Putin & Trump & Co.

Skramlar med sina kraftfulla
Tunnor och tror sig äga den
absoluta makten. ..

Med rädslans vapen i sin hand.
Som en dag ska rosta bort

Och trädens rötter begrava
Dem i grönskande glömska


Den skälvande stund på jorden
Då människorna inte längre
Är rädda för varandra

Kommer den någonsin
att inträda?