Sista raden gjord,
dikten på ditt bord.
Kritiken äger rum,
men kritiken är så ljum
att jag blir stum
och tiger.
Ångestmolnet stiger,
kritikern som aldrig ljuger,
säger lugnt
att dikten inte duger.
Jag andas tungt.
Kritiken är ett slag,
duger inte jag?