Sång till Jennifer
Vi vände på smutsiga stenar
och reste den bro vi bränt
Men alltid lurade sveken
den dörr som stod på glänt
Vi sökte i tiden tillbaka
till nåt som aldrig var
Vi kunde inte resa
ej heller stanna kvar
Vi stod vid det blanka spåret
där varje tåg gått förbi
Och frågan som vi ställde
vad värre kunde det bli?
Å Jennifer, Jennifer
vi hade båda varit där förut
där allting plötsligt tagit slut
Å Jennifer, Jennifer
vi reste till varsitt land
jag släppte dig ur min hand
Men kanske vi möts igen
men aldrig liksom då
Vi känner båda sveken
som aldrig kan förgå
Men kanske solen lyser
på de själar vi lämnade där
Inuti finns det en längtan
till tiden vi hade så kär
Men ser jag dig vid spåret
där inga tåg längre går
ber jag dig följa andra
och helt vitt skilda spår
Å Jennifer, Jennifer
vi hade båda varit där förut
där allting plötsligt tagit slut
Å Jennifer, Jennifer
vi reste till varsitt land
jag släppte dig ur min hand
(Copyright © ULJO)