|
TANKESPRATT
Om jag
finge bo
i kärleken
lägga måsten
åt sidan
om jag
finge bo
i lugnet
vem vore jag då?
ingen
som jag känner
men kanske
min bästa vän
Fri vers
av
Elisabeth Nilsson
Läst 481 gånger
och
applåderad av 15 personer
Publicerad 2018-05-21 17:31
|
|
Petter Wingren
Fin tankekedja. Det är ju poetens stora möjlighet att via språkets kategorier ställa närgångna frågor till sig själv som blir allmängiltiga och gärna underhållande men framför allt uppriktiga. Dina frågor väcker en sorg som trevar sig ut i de gränstrakter där identiteten kommer i gungning. Vem är jag och utifrån vilka förutsättningar?
2018-05-23
|
|
|
M.Eta
Fin tanke, vem vill inte leva i lugnet!
2018-05-22
|
|
|
Blomma-Stjärna
underbar text - din bästa vän är du -måstena lagda åt sidan - lugnet och kärleken här!
2018-05-21
|
|
|
DavidM
En känsla av frihet i raderna som landar i en sorts balans, snyggt framfört.
2018-05-21
|
|
|
ULJO
Tänkvärt skrivet
2018-05-21
|
|
|
Marita Ohlquist
Bra och tankeväckande text!
Det händer att jag funderar på samma sätt, ja, vem vore jag då!
2018-05-21
|
|
|
Larz Gustafsson
Lurigt nog finns det en gård på Västanån i Älvkarleby som heter just Lugnet...
Men jag snappar vad du menar.
Ibland vill jag bada i kravlöshet.
2018-05-21
|
|
|
Poeten Salvador
Det måste finnas ett yttte du att balansera sin insida mot?
2018-05-21
|
|
|
Nästa text
Föregående
Elisabeth Nilsson
|