Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Houston, we have a problem


Den inre rymden

10

Dina fingrar sökte min hand, men jag slöt den aldrig om din.


9

Jag väntade på tillfället, med en jägares tålamod.


8

Det blödde ymnigt ur din bröstkorg och jag backade ut ur rummet.


7

Jag kvävdes nästan under tystnadens oceaniska tryck och greps av klövdjurspanik.


6

Jag skyndade mållöst ut över fälten, mot ett hem i flykten.


5

Sorgens dimmor strök fram i natten och fann mig sovandes i buskagen.


4

Du bjöd in mig till ditt hjärtas ruiner, för att jag skulle förstå kraften av ett bombnedslag.


3

Jag kippar efter andan mellan kväljningarna.


2

Sinnets mest infantila impulser driver min själ på flykt igen.


1

På oändlighetens rand upphör min andning inför det irreversibla.



Take off

Genom himlens tak och ögats pupill skjuts jag mot intet.




På drift i den inre rymden.




Fri vers (Fri form) av blekhet VIP
Läst 262 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2018-05-18 23:53



Bookmark and Share


  DominiQueen
Å så illustrerande om ett (som jag tolkar det) möte mellan en individ, jagformen indikerar här en man, som backar infor en energitömmande relation, sannolikt hos någon som ser sig som ett offer. Tack för fin gestaltning och lärorik läsning.
Allt gott.
/D.
2018-06-20

  Den lilla tänkande
Gillar stilen och formen. Nedräkningen framhäver spänningen :)
2018-05-24
  > Nästa text
< Föregående

blekhet
blekhet VIP