Fandjango
Man har softat takbelysningen i den privatägda folk & bluesklubben. Mellanöl är det starkaste som finns att doka, men stämningen är nästan kontinental med en afroamerikansk värd och den rödblonda Torontokvinnan som kypare . En av dom lokala tjejerna har klätt sig (inte direkt diskret, för att säkert dra våra blickar till sig) helt i blodrött med ett dekolletage som lämnar hennes vänstra axel utmanande bar. Hon är nästan vuxen och smäcker som en ungbjörk med lila läppar. Tobaksdimmorna tätnar och någon röker dulla, jag tror det är Rocko men här är det snutfritt. Dave junior sitter uppflugen på en barstol med sin skitta och munspelhållare. Hans repertoir omfattar merparten av Isokynäs blueslåtar. Han har riggat upp ett par EV-S200 på stativen plus stärkare, solomick och pedaler. Väkä säger att han redan blivit så stor stara att han inte hälsar på gamla polare och jag skakar på huvudet för jag tycker Dave är oko, men Väkä har kanske kommit i vanrykte?? Några av Daves ”bändäri” (groupies) som hänger vid den provisoriska baren sjunger med i (Sä avasit oven) ”Ja sanoit: 'Istu vaan mihin haluat' Mut mä jäin seisomaan halliin, mul oli se fiilis” och till sist i avslutningslåten (Fandjango) ”Joo, täst tulis hitti, mut se ei kiinnosta mua pätkääkään/ (Nii-i) kaikki haluis tätä tanssii, Aina fandjangoo, tietenkin.” Närmare midnatt röjer vi undan stolar & bord och dansar helt improviserat.
Prosa
(Kortnovell)
av
Goraxy 89 Orion
Läst 303 gånger och applåderad av 10 personer Publicerad 2018-05-21 19:50 Författaren Goraxy 89 Orion gick bort 2019. Texterna finns kvar på poeter.se som ett minnesmärke på den avlidnes och/eller de anhörigas begäran.
|
Nästa text
Föregående Goraxy 89 Orion |