Den gamla kälken hade havererat
Och gjort sitt för länge sen

Det gjorde ont att skåda
bland smörblommor

Och slingrande humleskott
som försökte hitta på något
sätt att klänga sig uppåt på

Den gamla kälken som varit
Med om så mycket

Burit ved och tre små pojkar
I stojrik glädje vid glada hala
Vinterbackar utanför Alsike kyrka

Under 20-talet som sedan växte upp
och den ene som blott blev 18 år

Och de två andra till äldre män.
Nu har de båda lämnat jordelivet

Och kälken som burit så mycken
Överlevnads värme och stojrik glädje
Förmultnar nu sakta ner i marken

Förvandlas till glömska och finns snart
inte mer

Med bara några fåordiga bokstäver
kvar som förnimmer om dess levnad.

Och någon ring av rostig
Metall med skruv och muttrar

Och i dess mitt har rödhaken
som en slags sista hyllning

byggt ett konstfärdiga bo
till fem skrikande små
livshungriga ungar!