vem är väl den
som utger sig själv i stormen
står där naken avklädd alla sina löv
även sista andetaget

vem är väl den som alltid står där
i mörkret och tystnaden
vem är väl den som älskar så
att han utger sig själv åt nattens tårar
för vår skull
min lycka är din
din glädje är min
och gråten din är min

när vi gråter och andas
kärlekens skimrande
kärleksbrev
dropparna från våra inre världar
alltid andas du i samma takt som jag

du klev in i min själ
under min hud

för alltid