Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jag vill dela med mig av denna text från en mörk period i mitt liv för att beröra och för att hjälpa, trots att det är det mest intima jag skrivit. Ni som kan se er själva i min text ska veta att ni inte vandrar ensamma i denna värld.


Empatiska självmordstankar

Döden den fruktar jag ej
Det är alla brustna hjärtan
Som skrämmer mig
Ingen förtjänar smärtan

Den från en förlorad son
Jag måste fortsätta kämpa
Segra över varje demon
Hjärtans smärta dämpa

Jag fortsätter att leva för andra
För familjen som betyder allt
Det är vägen jag måste vandra
Även när allt känns så kallt

Jag kan frysa av mig varje lem
Tänker ändå fortsätta komma hem


Bunden vers (Sonett) av Lost in Thought
Läst 466 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2018-05-26 14:43



Bookmark and Share

  Lidde
Starkt.. Du är inte ensam.. Känner igen känslorna.. Har själv haft det rätt tufft i livet.
2018-05-26
  > Nästa text
< Föregående

Lost in Thought
Lost in Thought