Min mun fylls av mårddjur, seriösa
snabba slinkande minkar
och pälskragar trädda över huvudet
på blåblodiga madame
som inte har kakorna i ordning.
Då gäller det att möta tankarna 

innan de blivit tänkta, det gäller
också cirkusdirektörerna som rullar
pennor över marmorborden
och metar med ögonen.
Tungrodd och svalor och
tingens måne lustar och murarna 

gnider också ägg mot varandra.
Ordspråk kråkfågelflyger: ”Talman,
talman, var är din korg? Fy Farao!
Fy Caesar! Fy Rocky! Fy Fido! Fy! Fy!”
Meningsbyggnader som mausoleum.
Myrorna går bland blad, vänder 

godsvagnar av menande lugn
trevande lim lismande rymd.
Jag öppnar mina sopor till allas ledighet.
Nu faller klockorna bakåt. Tidtagaren
andas på glaset putsar till blankt.
Mitt öga ser rakt ut i allt. 

Muskelminnen och drängar
med uppdämd fritid i händerna lämnar
tillbaka olästa böcker till bibliotekarier
höga och öppna nagellack
långa dragkedjor av dagar.
Mina avigsidor o-vänder sig själva.