Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

vårdträdet

vi sitter under kastanjeträdet
gårdens vårdträd
ditt älskade skötebarn

gång på gång återvänder vi dit
under dessa klibbiga knoppar som
sträcker sig uppåt
i väntan att himlen ska tända dem

dina händer vilar
din blick vilar
en väntan i förtröstan

handens ådernät
är som livet i lövets nerver
min ursprungskarta ritad
för länge sedan

när bestämde du dig för att våga
när tog du steget

vi sitter under trädet som inte finns
bara i våra tankar kan vi se
kastanjeljusen tändas i dess krona




Fri vers av dorotea VIP
Läst 298 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2018-06-07 09:23



Bookmark and Share


  Petter Wingren
O så vackert med handens ådring, lövets nerver och ursprungskartan, som kopplas samman. Oväntad vändning när det konkreta trädet inte finns. Öppnar återigen för tolkningar och rullar dikten baklänges så allt får en annan betydelse. På så sätt lever dikten.
2018-07-19
  > Nästa text
< Föregående

dorotea
dorotea VIP