lite dåligt med uppslag nu igen
den här dikten blir ingen höjdare har jag på känn

men jag måste skriva nånting för att inte bli knäpp
istället för att bara sitta och hänga läpp

över att poesin inte flödar idag heller
över att dikterna inte väller

ut över pappret som i ett pärlband
men man vet ju aldrig på förhand

hur dåligt en dikt än börjar så kan det ta sig
bara man kommer igång kan den bli helt okej

men nu är det trögare än det brukar vara
kanske jag ska ge upp och er bespara

från mera av detta som inte tycks leda nånstans
men hur får jag stopp på denna poesins dödsdans

det här tycks ju inte vilja ta slut
jag måste nog söka upp en psykoterapeut

kanske kognitiv beteendeterapi som det så fint heter
kan hjälpa mig av med såna här dumheter

bara skriva och skriva och inte ha nånting att säga
nu börjar det väl ändå vara dags att överväga

att avsluta denna travesti – denna parodi på poesi
här finns ju ingen harmoni, ingen magi, det har blivit en mani,
en ordens onani, en tragedi – nu gör jag sorti!