Vi sitter bland grönska,blommor och potatisblast.På bordet ligger en rutig duk och det är uppbullat med hembakat.Här har vi suttit så många gånger förr,men just denna dag känns allt annorlunda.En gråsparv kommer flygande,sätter sig på mammas utsträckta hand.Hon har pratat mycket om den tama fågeln.
Jag tänkte att du kunde ta trädgårdsmöllan,med dig hem,säger hon.Du har ju alltid tyckt att den är fin.
Gråsparven flyger iväg och plötsligt där,bland grönska,blommor och potatisblast,inser jag något som ger mig kalla kårar mitt i sommarvärmen.
Jag blickar ut över hennes lilla kolonilott.Hennes dröm,hennes egna lilla paradis.Jag kan inte på något sätt visa henne att jag vet och känner,det hon redan vet och jag svarar bara ett kort Nej.