Jag känner en kille
Som känner mig
Jag menar, han Känner mig.

Han skulle flyga upp till rymden
För ta ner en stjärna
Och pressa ut all dess ljus
Bara för att lysa upp min väg i mörkret

Han skulle springa genom sten och damm
För att ta sig till penslarnas stad
För att där skapa den vassaste penseln
och med den fylla i de konturer som fattas i mitt inre

Han skulle ligga sömnlös i flera nätter
Bara för att se mig blunda
Och beskåda rörelserna av mina ögonlock
För att försöka se vad jag drömmer om
Och sedan uppfylla mina drömmar

Jag känner en kille
Som skulle gå igenom alla världens ängar
För att fånga den vackraste av fjärilar
Sätta den i mitt hår
Och säga att jag är vackrare än den allra vackraste fjärilen