Det går inga järnvägar
Till luftens boning

Där fantasin gror
I eklunden och dikten bor

Bara osynliga genvägar

Inte ens de starkaste
Fängelsemurar kan
Hålla emot och förhindra
att det tänks på förbjudna tankar

Där inga spärrgränser finns
som vakter kan bevaka

Och inte ens för felaktiga
Böcker och dess skapare

Som väntar på att
förbrännas för att de satt

Oroliga sinnen i brand med
Tankar om den storslagna
friheten som färdas där
uppe bland Molnen

Utan att låta sig styras av politikers
och marknaders tomma floskler
Över deras egna vinst visioner

Och det är endast en bokstavs
Skillnad på Diktaturens och
Diktar turens värld så väsens
-skilda från varandra

Och ibland har man den
Stora lyckan och friheten
att själv det kunna få välja

Till dans av små grodorna
Under En lövdoftande
Midsommarstång.