Yttrandefriheten har sina gränser. En av dessa gränser är yttrandefrihetslagen, som anger straffsatser för förolämpningar, olaga hot, uppvigling etc. När barnpornografin debatterade menade Per T Ohlsson att barnpornografin skulle vara fri i yttrandefrihetens namn.
Jag vill hävda att franska intellektuella söker billiga poänger för att vinna uppmärksamhet under det fria ordets täckmantel.
Det finns också en annan aspekt på yttrandefriheten. Motdemonstrationerna mot Pegida på Gustav Adolfs Torg i Malmö gick ut på att föra ett sådant oväsen att de inte skulle kunna framföra sitt budskap. Till och med kyrkan klockringde. Oavsett vad man tycker om Pegida, så har de all rätt att framföra sitt budskap. Vi har grundlagsstadgad mötesfrihet. Kyrkan kan ju fundera över hur det skulle kännas om någon störde gudstjänsten så att prästen inte kunde göra sig hörd.
Den sk Opponentgruppen bildades för att hindra Skånepartiet att framföra sina åsikter. När Skånepartiet hade lika många medlemmar som SAP i Malmö hade frivilliga medlemmar måste paniken ha spritt sig i de socialistiska leden. e SAP borde tagit avstånd från Opponentgruppen. En sak är att verka för en politisk idé, men det är en helt annan sak att motverka den genom åsiktsförtryck oavsett hur befängd man anser den vara.
Varje sunt tänkande människa tar avstånd från sektister, fundamentalister, kremlinkramare, etc. Men, de har sin åsikt och de har sin demokratiska rätt att framföra den.