Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Havet.

Lutad vid relingen hänger hon ner handen. Hon känner varenda droppe vidröra fingrarna och njuter av havets ände vid horisonten.
Seglet tar vind och hon måste ducka då bommen behöver byta sida.
Hon tittar ner i djupet av det ändlösa havet.
- Tänk att vi är så lika, du och jag.
Oberäkneliga, vilda och djupa men ändå på många sätt och vis är man beroende av oss.

Hon seglar vidare, över det ändlösa havet.





Fri vers (Fri form) av Malin Samuelsson
Läst 257 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2018-06-23 04:33



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Malin Samuelsson