jag minns din röst

när jag lärde känna dig

då var den varm och mjuk

fylld av värme

vi satt ute på bänken

lyssnade till fågelsång

du kändes så rätt

du var snäll och omtänksam

vi träffades under några månader

nästan ett år

då bestämde vi oss för att flytta i hop

jag fick arbete på din ort

huset var fint

kanske lite stort

då fanns det gått om plats

när barnen ville komma och hälsa på

det stod inte på

förrän du förändrades

du blev en helt annan

som den jag lärt känna

irriterad för det minsta

kollade mig

blev jag sen från jobbet

ringde du dit

ville ha en förklaring

åh vad jag ångrade mig

just då kunde jag inte göra något

åt min situation

jag hade bra och fina arbetskamrater

det kändes skönt 

hunden vi hade

var ett stort ljus

i mörkret som jag kände vid 

den tiden

hur det sedan gick

är en helt annan historia

anits 24 juni 2018