Samlaren
du gick där med krökt rygg & letade
efter någon eller någonting
som kunde lära dig älska
din sjukdom
men jag kunde inte se dig
inte höra dig
bakom väggarna
av mina egna bekymmer
förlåt
för det
med ord som klor
rev du hål på min trånga kikare
på mitt tunnelseende
& jag kunde plötsligen se
på bredden
jag var inte den enda
i den här familjen
i de nyöppnade sprickorna
försökte jag röra mig närmare
& närmare
men snubblade
tillbaka till platsen
där man utom räckhåll
försöker att nå
dit sekunderna blir till år
dit din tår hann att åldras
medan jag såg på
från håll
förlåt
för det
men jag hittade
mitt mål
i mina drömmar
där
lyckas jag stjäla
ett förstoringsglas
som jag använder
för att samla prickar
ur ditt register
jag samlar & samlar
tills jag samlat nog
för att ge dig
ett färdiglagt pussel
en stjärnkarta
som kan visa dig vägen
fram till vägen
som leder framåt igen