”Den här gyttjepölen är inte stor nog
för oss båda”, sa jag med munnen full,
lyfte upp högerklöven högt som ett slags
stopptecken och spärrade vägen för
den där andre. Jag menar: alla som
inte är som mig är dumrövar. Japp, dumrövar
är vad hela den här stian är fylld av.

Det är detta faktum som ger mig rätt
att köra över dig en gång och sedan
backa. Eller ta bara som exempel
”kultur”. Konstig kultur är konstig kultur.
Annorlunda är ju alltid annorlunda.
Hur svårt kan det vara att fatta det?
Det fattar väl vilken gris som helst!

Eller snarare: inte riktigt alla grisar
fattar det, eftersom alla grisar faktiskt
inte är riktigt riktiga grisar. Så låt oss inte
blanda olika med varandra så att de blir lika. 
Logisk syllogism: (p1) Alla som inte är som mig
är annorlunda; (p2) Annorlunda grisar är alltid
annorlunda grisar och därmed (ergo) dumrövar.

Men det värsta är när de plockar med sig
sin egen mat och blandar i mitt dignande tråg.
Nej, jag betackar mig! Tacka vet jag
det gamla vanliga. Det gamla hederliga.
Det som alltid har varit exakt lika dant
hela tiden samma. Här behöver vi bygga
ett högre staket som håller packet borta. 

Och med så många dumrövar samlade
på en och samma plats och med nya
som försöker ”fly” hit (Vadå fly? Fly vad?
Är ni kriminella eller?) blir det väldigt
svårt att bevara min saligt härliga
gyllenglittrande Gyttjepöl för mig själv.
Och själv är det jag är allra mest!