Dagen tappade sina kanter,
avrättad med uddlösa snarkningar,
solens strålar värmde luften,
och stal mitt mörker,

knatade till parken,
För lite sol
likt de effektiva,
likt de lediga,

slogs tillbaka av en dansande plastpåse,
stirrade på min nyckel,
Och vände på klacken,

kvällen erbjöd ingenting,
förutom att den höll mig vaken,