Vi hade bjudit folk på middag...
Jag hade lagat förrätt, huvudrätt, efterrätt...
Förrätt: Min egen nykomponerade västkustsallad...
På rostat bröd, bröd brändes, jag köpte nya...
Huvudrätt: Kyckling i ugn, sås, ris grönsaker...
Efterrätt. Nektariner ivittsockradsås, grädde...
Kaffe med finska pinnar, bakat dagen innan...

Maten gick ner utan protester...
Jag undrade mycket över västkustsalladen...
I magarna den föll, men jag undrade ju om
smaken, på den, höll den eller men inget sas...

Tydligen inget lyft alls... På nått...

Min man satte fram kakorna och och hällde
upp kaffet, då gick det som en susning
igenom rummet, jag tyckte till och med
att gardinerna fladdrade till av glädje
av vad som skulle komma att sägas
jag hörde hur alla kvinnorna anda-
des in och tog ett djupt andetag och sa:
-Ewa-Britt vilken underbar, JAG HÖLL
ANDAN, man du har, så fint han serverar
kaffet, EN SÅ`N MAN SKULLE VI OCKSÅ
VILJA HA SÅ KLART...