Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Inte hade hon bett er om livet

Hon gömde sig bak gardinen.
Blundade så hårt
Om hon inte kunde se
kanske ingen henne såg.
Tårarna hade för längesedan slutat trilla
vad spelade det för roll.
Inte läkte det ett hjärta
som krossats gång på gång.
Inte hade hon bett er
ens om livet som sitt var
så varför straffade ni den lilla
och höll så hårt i henne kvar.
Endast kort hon hunnit leva
på denna vackra jord
Och denna lilla själen
rymde intet vackert ord
När så enkelt som det varit
att sluta ungen i er famn
Att krama bort all rädsla
få tusenfalt igen.
Men ondskan den fick vinna.
Ack den ljuva barndomen.




Fri vers (Prosapoesi) av Lialdoh VIP
Läst 191 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2018-07-10 07:58



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Lialdoh
Lialdoh VIP