- Fyfan vilket jävla kukhuvud du är! skrek hon så hon överröstade de hårt knullande grannarna.
- Håll käften din jävla negerhora! svarade han coolt och kände sig som smilefiguren med solbrillor.
Grannarna tystnade för en kort sekund för att sedan brutalt fortsätta. Väggen skakade så pass att det skrikande parets bröllopsfoto rasade ned till golvet och gick i tusen bitar invid sängen.
- Hur fan kunde du göra så här mot mig Johan. Jag älskar ju dig!
Han kom av sig, tittade på deras sönderslagna bröllopsfoto och undrade om det verkligen var värt det. Men fortsatte:
- Du då, ditt jävla luder. Det är fan inte mitt fel.

- Älskling? undrade kvinnan plötsligt med mild röst.
- Mmmm?
- Tycker du att det var bra? Jag menar, inte för rått eller nåt?
- Nej, absolut inte älskling! Det var riktigt bra. Tror själv att jag skulle kunna spela Johan, sa han med självbelåten röst. Ellerhur? fortsatte han och såg på henne med stora förväntansfulla ögon.
Hon tittade ned på golvet utan att möta hans blick.
- Ok. Fattar!
Besvikelsen var påtaglig hos mannen.
- Då får du pröjsa ny "Ribba" i alla fall, sa han.
Hon började skratta samtidigt som hon tittade upp mot hans byxlinning. Hennes skratt tystnade och hon log i stället. Gåtfullt.

2017/2018 © Andreas H. Lind