Han höll sin hand mot ljuset
såg blodet pumpa runt
visste att han levde
ty huden var så tunn
Tänkte stilla på
hur enkelt allting var
det som höll allt samman
som genom livet honom bar.
Att lätt han kunde räkna
på sina fingrar fem
vad som var så viktigt
Det första det var dem
med omtanke så stor
tätt följt av mod och glädje
Och de som får hoppet hans att gro
Men viktigast av allt var nog ändå
att på kärleken behålla tro