Att uppfostra mig kan inte ha varit lätt för dig käre mor. Du som en gång i tiden lärde mig att knyta mina skor.
Ett oros moln av stress och ångest cirkulerade i ditt sinne. Detta är som tur var nu endast ett minne.
Den fantastiska styrka du visat genom åren som gått, medans din son var ute och begick brott efter brott.
Det är med en enorm tacksamhet jag ser på dig idag käre mor. Även fast jag inte längre hemma hos dig bor.
Utan dig hade jag inte kommit särskilt långt här i livet, och det är just det som är motivet.
För i min blivande letar jag efter någon som har dina egenskaper som mamma, för utan dig hade jag inte varit densamma.
Älskar dig min fina mor.
En dag ska jag berätta hur denna unga man genom livet for, ja enda sen en viss dam lärde honom att knyta sina alldeles egna skor.