Trevande händer längst kalla väggar av betong söker sig fram i natten.
Pulsen slår så hårt i bröstet att hon är rädd att den skall avslöja hennes existens. Hon är på flykt. På flykt från sin omgivning. På flykt från sig själv. Hon flackar med blicken och regrestrerar alla rörelser samt ljud i hennes närvaro. Men ingenting hörs. Ingenting syns. Hon är trött men kan inte sakta ner för rädslan att bli ertappad. Ertappad med att finnas. Hon har inget namn. Hon är ingenting. Jo - Hon är flickan som flyr.