Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Promenaddialog


Svindlare

”Tanjas läppar glänste extra idag, märkte du?” Du slänger mig en kyss.

”Japp”, säger jag och levererar ytterligare information: ”Nytt läppglans, melonsmak, hon berättade.”

”För dig?”

”Såklart inte. För Sam.”

”Onödigt glansigt”, konstaterar du och kör några extra varv med ditt glans och pussar i luften.

”Onödigt ytligt. Kunde spegla mig i hennes läppar. Ska vi gå till mig?” frågar jag, för vi har kommit till vägkorsningen där vi måste välja.

”Vem är du hos?”

”Mamma. Kom dit igår. Pappa ska bort i helgen.”

”Okej vi gör. Men det är synd du inte får vara hos honom själv”, säger du och jag håller med förstås men vi tar av åt höger på cykelbanan. Du fortsätter: ”Och som att du är helt oytlig. Ingen går och drar in magen som du.”

”Whatever.”

”Var försiktig, ser nästan anorektiskt ut.”

”Det vet du att jag inte är.” Jag sparkar till en sten så den flyger av vägen och med ett plums ner i diket. Det regnade tidigare idag.

”Eller så ser det ut som att du försöker puta ut med brösten”, fortsätter du.

”Haha, vilka bröst?”

”Precis! Du vill ju inte att någon tror att du tror att du har dem?”

”True. Bra poäng.”

”Darlin’, who do you think you are?” Du drar ner glasögonen på nästippen och fladdrar dina ögonfransar åt mig.

”Pamela Anderson?” föreslår jag och gör ett försök att höja på ena ögonbrynet.

Du kontrar: ”Jennifer Aniston?”

”Samantha Fox?”

”Vem är det?”

”What skojar du?” Jag flämtar till så att min chock inte ska gå att missa. ”Värsta lesbiska ikonen?”

”Med stora bröst alltså?”

”O ja.”

”Skaffa push-up i stället?” Du tar ordentliga tag om dina bröst och puttar dem uppåt. Eller, puttar uppåt där brösten troligen finns någonstans under täckjackan.

”Men aldrig. Töntigt. Dessutom har jag nog inte nog där att pusha.”

”Sure. Du är bara rädd nån ska tro du härmar Tanja.”

”Har inte tänkt tanken. Och Tanja är ju töntig.”

Vi sneddar över fotbollsplanen där du vinkar till Sam och några och jag tittar bort och stoppar ett tuggummi i munnen. Försöker släntra lojt.

”Får jag ett eller?” frågar du när jag tuggat så att jordgubbssmaken fyller munnen. Jag ger dig ett HubbaBubba och du säger: ”Ska vi kolla nån film eller?”

”Mm, vad?”

”Bryr mig faktiskt inte, nåt bara. Ska vi hyra?”

”Okej. Eller mamma spelade in Notting Hill till mig igår?”

”Å. Var länge sen.” Du smäller en rosa bubbla.

”Japp, säkert en månad.”

”Hugh Grant är ju to die for.”

”Drama queen”, säger jag och ger ifrån mig vad jag hoppas ska tolkas som en ytterst uppgiven suck.

”Vem då? Jag eller Hugh? Ärligt du ser bara för Gina McKee och hon är knappt med. Ingen vet ens vem hon är.”

”Än bättre, jag har henne för mig själv. Eller nej jag ser uteslutande för Ronan Keating.”

Du sjunger: ”Det är amazing hur du kan tala direkt till mitt hjärta …” Vi gungar från sida till sida, kanske inte exakt i takt.

”Hur skulle du översätta amazing?” Min jordgubbssmak börjar ta slut och jag spottar ut tuggummit.

”Uppenbarligen inte alls”, säger du och skrattar. ”Men kanske fantastiskt, I guess, men låter lite lame.”

”Asbra? Jävla enastående?” funderar jag. ”Svindlande?”

”Definitivt svindlande.”

Jag smäller ögonen i dig. Proklamerar högtidligt och allvarligt: ”Det är svindlande hur du kan tala direkt till mitt hjärta, utan att säga ett ord lyser du upp mörkret.”

”Vad säger jag till ditt hjärta nu då?” frågar du retsamt.

”Precis nu? Uppenbarligen att du vill göra milkshake när vi kommer till mig. Det blev alldeles kallt i mitt bröst.”

”Konstaterade vi inte att du inte har några?”

”Bröst? True. Men mitt hjärta är frostigt.”

”Tur jag och Ronan värmer dig. Kom!” Du tar tag i min jackärm, vi springer förbi gungorna och hela radhuslängan. Dörren är olåst. ”Din mamma verkar vara hemma?”




Prosa (Kortnovell) av Majk Michaelsdotter
Läst 304 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2018-07-25 20:54



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Majk Michaelsdotter