jag lämnar ett spår efter mig
ett fragment av någons minne
för någon ändrar jag livet, för ett tag
jag får någon att gråta i sängen
jag får någon att öppna sig
jag stannar ett tag,
tittar ut över världen som den var innan
och den röra, det nya skinande intermezzo jag lämnat
och jag skalar av mig ett lager till
byter stad,
blir någon annan i någon annans famn

//
till slut,
någon gång efter alla vändor,
alla tårar
alla bilder i flödet och alla brutna hjärtan, söndriga trådar av relationer
när alla städer börjar flyta ihop till samma
och tiden blir ett nystan som ett barn har lekt med
då återvänder jag
söker gamla famnar
söker kickar i det bekanta
funderar på att skapa mig stabilitet
och stanna

ett tag

men

göteborg är göteborg
alla städer flyter ihop
alla minnen blir en sörja bland vattenpölar och vinkvällar
här finns inget jag inte redan gjort
här finns inget att förankra mig i
det börjar skava innanför huden
jag skalar av ett nytt lager

//
och så skapas en liggande åtta
ett behov som byter ansikte
en längtan bort,
ett drivande hem mot land
jag har en famn i varje hamn
men jag återvänder aldrig,
bara till en av dessa hamnar kommer jag tillbaka
till samma älv
och här har jag tusen famnar som jag stänger
använder och provar runt mig men sedan
stänger
slänger
skalar av mig ett nytt lager och lämnar spår efter mig
alltid detta intermezzo

men som med alla stormar
kommer också den jag lämnat efter mig
stillas
det kommer vara stilla vatten trots att jag härjat som en pirat här
jag åker vidare så fort huden börjar klia