Lejonhjärtad och berusad

blir jag ärlig och uppriktig mot mig själv.

Och fastän jag blöder inuti

så höjer jag en skål mot karaffen mittemot.

En skål för det jag ångrar 

att jag aldrig gjort, 

och en för det jag ångrar

och inte kan få ogjort nu. 

En skål för att glömma,

och en skål för att minnas. 

För allt jag sagt och glömt 

och det jag aldrig sa.

Jag ville leva som en libertin

utan bitterhet och begränsningar.

Såg på mitt liv som om det vore en samling,

poesi och en karaff med vin.