I alla tillgjorda skratt var jag alltid sann i dina tårar. Och som dårar på en slak lina kan jag inte veta vem som riskerade mest. Vem satte livet på spel. Vem satte hjärtat i brand. Och var landade vrakdelarna när cirkusen var över.

Jag var en clown för dig. Du stormade seglen i motljus. När månen gick i ny och de dansande paren funnit sin hamn. Hur vinner man ett hjärta åter. Hur brinner ett hjärta åter. Hur, säg mig hur. Längtar ett hjärta åter.

I skir klänning över dimmorna i en dunge syns hon som en fägring. I allt är hon. I allt gör hon. I allt finns hon. Och aldrig i din ägo.

Som sammet låter sig fingrar nuddas. Så mjuk var hon.