Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Något annat

En lång, het sommar tonar sakta ut. Jag har gått vilse i den här också. All tid; allt vi skulle se och allt vi skulle hinna. Så nära varandra vi skulle komma. Det försvann in i något annat.

Sommaren blir alltid något annat.

Nu kommer snart september, som jag förut så ofta längtat efter. Dess svalka och klara luft. Slutet på undantagstillståndet och återgången till rutinerna.

Men den här hösten är annorlunda. Det är som vi rusar in i en framtid som håller på att stänga till. Den kommer ju, vare sig vi vill eller inte, men vi ser den inte längre. Bara en sorts dystopia av hopplöshet, där människans stora drömmar har somnat in och det handlar om att rädda sig själv.

Känslan av att allt redan är för sent är mycket farligare än det som faktiskt sker.

Vi måste tro. Vi måste fortsätta tro när marken under våra fötter gungar. Omringade av eld, utan chans att fly. Måste vi fortsätta tro.

Om inte annat för barnens skull måste vi tro på att något formar sig bakom allt det där som skrämmer. Att det bakom klimatångest och murbyggande växer fram något nytt som vi aldrig sett förut. Något bra.

Att det blir något annat. Också den här gången.




Fri vers (Prosapoesi) av Starman
Läst 224 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2018-08-13 22:54



Bookmark and Share


  Blomma-Stjärna VIP
väldigt fin prosapoesi - jag tänker på när man öppnar locket på Pandoras ask och allt innehåll flyger ut, och det är så mycket ont, svek och lögn och olust - men kvar där inne i asken finns en enda sak: Hoppet!
2018-09-10

  Livet1 VIP
Vi tror, vi hänger kvar. Inget är beständigt. Nya möjligheter dyker plötsligt upp.
2018-08-20
  > Nästa text
< Föregående

Starman
Starman