Taliban-Tå
Jourrum
10-minutersbesök
Väntrummet fullt
Tidboken idag:
32 namn
Besöksorsaker angivna med korta ord
Hosta
Feber
Hals
Borrelia?
Och sen Tå, bara Tå Tå
Spritar händerna
mellan
korta ord i journaler
ett halsprov
ett recept
ett lugnande besked
Jag öppnar dörren ropar upp namn
vädrar
Gungar stolen
Tittar mot himlen
det mulnar på
Ropar nytt namn
Spritar händerna
Signerar provsvar
Gäspar
Ropar nytt namn
Spritar händerna
Och sen tån, bara
Tå
Ett namn svårt att uttala
Tå; jag tänker nageltrång
spricka i ett litet ben
ett fult sår
Någon reser sig tvekande
känner inte igen sitt namn med mitt konstiga uttal
bara ett barn
är han 14 år?
Ensam?
Jag frågar
han slår ut med händerna
mamma, pappa?
personal? tolk?
Ensam!
Bakom den stängda dörren
gör jag det universella tecknet för:
TA AV DIG SKORNA OCH LÄGG FÖTTERNA PÅ MIN LANDSTINGSBYXAS KNÄ
Jag rör vid hans fötter som är ett barns
förstår inte
varför han inte har några naglar
Han tittar ut genom fönstret
träkronor
det mulnar
Så gör han det universella tecknet för:
HUR EN TALIBAN DRAR NAGLARNA UR ETT BARN
Så kom han ensam från flyktingboendet
för att säga mig detta
för att få hjälp och råd
på en 10-minuterstid
Jag vill gå ut och ropa till alla i väntrummet att gå hem
med sina snuvor och hostor
jag vill sitta med detta barn och se skyarna vandra
ovanför
trädkronorna
och hoppas på
sol
en strimma sol på barnet framför mig