En smygmagad silverbrämare
Låg och solade sig på grusstigen

Då kom Otto gammel pensionär
Från sevicehemmet Camelen
Med sin rullator och körde
Över den

Utan att det blev folkstorm
När den Sista av sin art blev
Utplånad


Otto småsvor lite för sig
själv när han passerade

Några söta svartmuskiga
ungar som satt och skvätte

grus på hans rygg med sina
neonfärgade plastspadar


Kanske hade han blivit ledsen
Om han vetat vad han och hans
Rollator ställt till med

Men det man inte vet har man
Ju inte ont av

Och tur är väl det.

Fastän man kan ha ont på en
väldigt massa andra ställen.

Vid kaffet väntade en vissångare
Och efter det en Bingo stund med
Chans till vinst

Alltid något tänkte Otto vid
Ottan och knagglade vidare

På sin Lördagsmorgon promenad
Genom den vackra parken

Som hade börjat vakna till nytt liv
efter den varma tropiska Sommarnatten