tar avstånd från min skugga den får inte forma mej längre/

somnar ej beng mer jag rockar stället och softar med vänner/

lockas av elden chockar nu bängen då flockarna vänder/

för att sprida gnistan och klättra upp till toppen av berget/


hoppas av värmen vinden känns lugn och skön/

ni vet att min eld ej upphör så inget eldupphör/

mitt automatvapen av lyrik skapar liv ej död/

fatta skiten är unik gnistan av livets glöd/


flippad och lite störd när jag känt att jag ej var värd något bättre/

så när livet var surt var jag dålig att bita i det äpplet/

men har aldrig slutat skriva texter när jag lidit på häktet/

jobbar man med sitt inre gör gnistan att livet blir bättre/


och smider istället högre jaget vinner mot falska egot/

den felande länken höjer garden mot alla kedjor/

ett helande väsen sköljer av mej som jag andas med då/

levande tänker fångar dagen kommer landa hel yo/

gnistan!