Jag måste titta på dem
när de sover i var sitt rum
En ängel har strukit dem över kinden
de snusar mot kudden
och färdas i rymden
För det är ett mirakel
att de finns
och jag älskar dem så
Jag nyper mig själv i armen
för att sanningen skall verka
Jag lägger mig mot kudden
ser de andra barnen
i det avlånga landet
på det runda klotet
som också snusar mot kudden
och färdas i rymden
Vi finns
Vi bär på hoppet
sköra fjärilsvingar
genom marmor och betong