Jag hade glömt hur det kändes
Denna skruvade obotliga känslan
Något som drar i mina inälvor
Något som kramar mitt hjärta alldeles för hårt
Tills jag börjar gråta
Som ett litet barn, det går inte att trösta bort
Det går inte att ignorera
Vrider mig, vänder mig, spänner mig
Förstör mig, förgör mig
Det går inte att fly

Hur vande jag mig vid det här? Flera år... Dag ut dag in.
Jag tror jag dör nu
Jag dör jag dör jag dör nu