Rösten i radion är len och spröd. Varje natt lyssnar jag en stund.
sitter vid mitt köksfönster och jag nickar medgivande, läppjar på mitt kaffe, tittar ut och tänker. Ovanför mig hör jag snusande sömnkapslar sväva. De vibrerar i husfasaden. Takkronan rör sig. En vaken mal dansar runt den. Jag har låtit den vara tänd för den. Jag vet att jag kommer finna den, morronen därpå, utslagen, där invid elementet, där invid värmen som strömmar, tänker jag och fyller på mer kaffe. Jag tänder ett nytt ljus, tittar ut genom köksfönstret och tänker.