De ritade röda och vita pilar
Mot Xerxes himmel

På en busskur i en förort. Högst upp
där asfaltsvägen svängde ner mot
Villasamhället bland gran och fur


Nu har det gått 14- år sedan dess
Ett helt liv med ändrade förhållanden
Och för en del med nytt liv i bagaget

Och busskuren i rött stålgrått är
Bortplockad ersatt med ett
Monterar svart glasspektakel

Vem sörjer en busskur
Inget husdjur där man
Suttit med moster och
Morfar för längtansfulla
Helgresor in till Stora staden

Gröna Lund. Museerna med
sin egensinniga dragkraft

Och vuxit upp från barndom
Till eget föräldra ansvar

Tiden går vidare med ett
Gäng hoppbuntade busskurer

Vid ett skrotupplag som väntar
På att bli recycklade in i
Kretsloppet mot en framtid

återfödda till nya prylar av metall


Men din står ännu kvar i minnet
Och väntar på att du skall

Återkomma till din Barndoms
Gränslösa Ingenmans land

Väntande till sist på den slutgiltiga
Färden som bär sin egen adress

I passagerarens hjärta
Men med så mycket väntan
var det verkligen värt det?

Innan allting hann bli
Till något helt annat. ..