Hörde talas om Kjell
satt sent en kväll
i sitt underställ
i TV-soffan av läder
under ett helvetes oväder

just som blixten slår ner
i kabeln av fiber
han drömmer han ser
en man som lider
men drömmen försvann
i ett TV-program
han kanar och glider

han intet ont anar
ingenting vet
när TV-kanalen
i hemlighet
gör drömmen
till filmisk verklighet

och filmen till dröm
i den förvirrade
mannens sinne
som stirrade vilt
där han låg
utan filt
utan frid
i sin cell

till allmän beskådan
i den platta
TV-lådan
en TV-kväll

när han började fatta
och insåg i fasa
att namnet var Kjell
på den trasa
som på filmen
på livstid
satt inne