Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Om att vara anhörigvårdare


Livets berg och dal

Mången gång jag värmt din hand
Jag rest dig upp ur kyligt land
Gång på gång från djupa dalar
In i vardags varma salar

Men rädslan kryper i mitt bröst
När mörker kommer, jag söker tröst
Jag kan ej ge vad du behöver
Nästa dal så är jag över

Allena knuffa hela lasset
Uppför branta berga’passet
Sätter spår i älskad själ
Trots vi vill varandra väl

När kriget börjar i ditt sinne
Jag blir för dig ett grumligt minne
Helvetet du lever i
Andas jag och inte vi.




Bunden vers (Rim) av annapoem
Läst 394 gånger och applåderad av 14 personer
Publicerad 2018-08-28 17:35



Bookmark and Share


  Gin83
Det här är fortfarande en av denna sidans absolut bästa alster.
Så oerhört vemodigt vacker
Sorglig och även lite otäck när den blir väldigt visuell.
Älskar verkligen denna..trots att den är så gripande och sorgsen så är den oerhört vackert komponerad
2018-09-21

    J. Herward
Oerhört viktigt och värd allas vår uppmärksamhet.

Budskapet har kommit hem.

För en dräglig tillvaro även i livets slutskede. Fylld av omsorg, trygghet och medmänsklighet.
2018-08-30

  Gin83
Supertung
väldigt känslosamt förmedlad
Tror jag förstår vad den här handlar om
Glöm inte bort dig själv !

Fantastiskt känslosamt och välformulerat alster
2018-08-30

  Stay Golden
Kärt och tungt
2018-08-28
  > Nästa text
< Föregående

annapoem
annapoem