Han ser emellan

Emellan listen

På brushanarna
Iklädda höstens oansenliga
skrud utan vårens praktdräkt

När fågelskådarna då betraktade
dem med hängivenhet
Men nu struntar i dem

Men han vet de är lika mycket
värda för honom nu som då

Och han ser genom det vackra.
De snygga tjejerna på livets
Cat walk

På deras skärskadade hud

Genom smärtan i sina
ögon de försöker dölja

Han ser det rätta genom
allt det pråliga och maskerade

Masker de försöker påsätta
sig, de runtomkring honom.

Medpassagerarna igenom
Livets passerande buss

Och han säger ingenting

För han är skärskådaren
som skådar såren inuti

Och det är så det är

Rättskuret upp o ner
Avigt och slarvigt ihopsytt

Eller så väl dolt med vackra
kläder och fina poser

Sitter han i bussen och
känner av allas olika känslor


Känner du det?

Bitar av honom i dig

Som inte säger någonting
Bara känner och känner


När bussen passerar under
Det stora åskmolnet

Och bussen stannar till
Men det är ingen som
kliver av.

Och busschauffören blir
irriterad

Ropar ut i högtalarsystemet
Inget händer och bussen
Far ensamt iväg


Och du känner att han är
Inuti dig nu

Skärskådaren med skärvor
av allas hemliga lidande
Inuti dig nu

Och bussen far iväg

Och du undrar,du undrar

Varför du tog emot
Varför du tog emot

Och talar om för dig själv
Att du är skärskådare nu

Det går inte att komma runt
Det går inte att komma runt

Och bara prata strunt

Faktumet som står för sig
själv genom hela livet

Vad väntar man på
Att sanningen skall

Hitta ut ur sig själv


Skärskådaren behövde
Ett alibi och fann dig


Och du undrar,du undrar
Varför du tog emot,varför
du tog emot. ..


Och du är skyldig nu
Skyldig att söka

Kärleken i det skadade

Ända till utslocknandet
Funnit sin egen låga att

Värma sig vid.