Magen krampar,
kroppen skakar,
tankarna snurrar,
ångsten dränerar mig fullkomligt.
Ensamheten kryper sig på,
intalar mig själv,
det är en vanesak.
Lögner har blivit vardagens sanning,
ärlighet existerar inte längre.
Dränker folk i rädslor,
osäkerheten byggs upp.
Vad skulle vi vara,
utan negativiteten,
som slukar oss till döds?