Ibland vet jag inte var
jag ska göra av mig själv
jag går där bland hyllorna
och försöker se upptagen ut
som om jag fyller en funktion

Just exakt nu
förstår jag inte hur
jag ska orka
en endaste dag till
på den här platsen
det här stället

Den växer i mig
den där inre kraften
en dag kanske den spränger
mina murar
och jag blir den jag verkligen är
en bättre människa

Det kommer alltid ett ögonblick
då ett hjärta slår sitt sista slag
hur kan världen som är så vacker
samtidigt vara så brutal?