Vi valde livet
på våran valaffisch

Där fanns människoriket

Där fanns du och jag

Där fanns melodin
av ett hjärtas slag

i ett annat hjärta

Vi valde dagen
på våran valaffisch

Vi brände ner
tjugo sekler
av räknade röster

på våran valaffisch

tills bara
våra egna röster
fanns kvar

för att räkna

på våran valaffisch

Vi strök
tusen löften

på våran valaffisch

tills allt
som kunde sägas
var det vi kände

i ögonblicket

Dina tårar
färgade morgontimmen

med livets början

med slutets gråtande blommor

på våran valaffisch

Jag såg
att du hade *~änglaögon~*

så skimrande...
och sorgset öppna

när du tittade ut
på världen runtomkring

den som inte
kunde rymmas

i våra fina ord

På våran valaffisch

Jag såg
att du nästan nådde himlen

~du hade redan lyft~

~på väg mot människoriket~

På våran valaffisch

Jag såg
en frusen hand
som har viskat i en annan

Jag såg
gåtan av ett hjärta
som har en plats
i ett annat hjärta

Jag såg
skuggan av två människostigar
som vävdes samman

till någonting större

än bara dom själva

på våran valaffisch

Jag såg
att jag valde stunden
hela livet

men fann evigheten
i dess ställe

den enda dagen
som har funnits

på våran valaffisch

Jag såg
några vilsna stunder
som var 50 ljusår

i dina ögon

på våran valaffisch

Jag visste
att det platta
är baksidan
av en förlorad livsrymd

på våran valaffisch

Jag förstod
att politiken är död

sedan 30-40 år sen

men att sanningen
ännu lever

att vi finns kvar
för varandra

att hoppet fortfarande finns

på våran valaffisch

Jag såg
att det finns
en verklighet ännu större

än den vi kan räkna

på våran valaffisch

Där alla saker
verkar vara
ett och detsamma

Den enda saken
vi kunde räkna

Den enda rösten
vi kunde räkna

det var oss själva

På våran valaffisch

Jag mindes
dom stora orden
som du hade tappat

när jag tittade
på våran valaffisch

Där fanns ett annat liv
vi aldrig hade förstått
att vi har levt

På den andra sidan

om våran valaffisch

Där viskade själen
om en större sanning

som var "bortom..."

"bortom... allt..."

som vi hade förstått

På våran valaffisch

Jag valde dig

du valde mig

vi valde varandra

vi valde allt
som finns idag

På våran valaffisch

Vi valde förloraren

den lilla människan

i kapitalismens hungriga käftar

under imperialismens blodiga fotsteg

i industrialismens söndertrasande maskiner

i kärlekens öppnaste famntag

valde vi livet

på våran valaffisch

Dagen var fortfarande nära

och stunden var ännu här

och hjärtat fortsatte lyssna

på det som var viktigt

på våran valaffisch

Jag såg
att du hade
~ä~n~g~l~a~ö~g~o~n~

lite för vackra
lite för öppna

för livet här på jorden

när du tittade
så sorgset
på jordens alla fasor

och jag såg
dina vingar
sträcka ut sig

på våran valaffisch

Jag såg
att du hade
morgontårar

när du tittade
så hoppfullt
på livets gyllene kullar

Och jag såg
att framtiden
fortfarande finns

även en annan dag

Och jag såg
hur du saknade
dina älskade
och nära

när du såg ner
på avskedsorden
och framtidsdrömmen

på våran valaffisch

Jag förstod
att en annan värld
faktiskt är möjlig

om vi bara försöker

när jag såg
dom saker vi hade lovat

på våran valaffisch

Och jag såg

Två ensamma människoarmar
som bildade
en större cirkel

runt varandra

av tystnad och ljus

från dom dagar
som vi hade kämpat
för att finnas kvar

och leva mera...

Jag såg
att även tystnaden
kunde tala

mycket högre
än alla orden

när jag tittade bort

på dom liv
som vi hade levt

utan att vi själva
hade förstått det


På våran valaffisch