Ljudisolering, är väl egentligen när man är själv hemma, och har alla ljud som huset bjuder på, eller lägenheten, för sig själv?
Eller är det...
När man har sina hörlurar och bara hör musiken, som susar i öronen, eller njuts av , av tillbehörande användare?
Är det, musiken, som kommer ur datorn/Vinylspelaren, som man lyssnar på, så att man blir helt desillusionerad, eller finner sitt rotsystem?
Eller slutligen; Tystnaden! Avsaknaden av ljud?
En blessing, eller ett straff?
Hur ser du på det?