Han är tio
tio månader

och han
har ställt sig upp
mot stolens ryggstöd

Händerna griper om
stödet

och se
han släpper taget

Och han står

vinglar till

men han står
och tar på nytt
tag i ryggstödet.

Och han vet
att strax skall han gå
lika bra som
Gammelmormor

som står där i hans kök
och rensar söta päron
hon hämtat från
trädgården sin
till päronmusten
till mig
till hennes minsting